Hej alla trogna läsare Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera denna sida då jag ägnat all tid åt studier och framställa mitt nya artist projekt Vilda. Hittade många fina kommentarer här på sidan som jag helt missat när jag inte varit här på ett bra tag. Nu vill jag att ni hänger med mig på vildamusic.com där jag även ska börja blogga och hålla er bra uppdaterade. Följ med mig mot min första singel och video. Finns redan nu en teaser till videon som ska komma inom kort. Gå in på youtube och sök på Vilda-Paradisfabriken!
Kram kram!

Ena dagen upp och den andra ner har kommit att bli en vardag som jag lär mig leva med och acceptera. Denna period har kantats av just det och då är det extra svårt att hålla huvudet ovanför vattenytan samtidigt som musik ska skrivas på beställning och inte bara när jag själv har något att berätta eller en känsla jag vill förmedla. Mina tankar har också kretsat kring om det är värt det, allt det onda som man helst vill glömma och inte bearbeta för att få syssla med denna livskonst och pusslande för att få ihop tid och pengar.
I dag hade vi vårt första co write möte med folk ifrån Finland, med Leads ifrån förlagen. Redan där kan prestationsångesten sätta kroksben för vem som helst. Ibland ska det onda värkas ut och i det här fallet en melodi med tillhörande text som kom att handla just om detta, vilket jag inte förstod förrän texten var färdig. Jag hoppas just du får höra den någon gång i framtiden.
Och ja… när detta händer är det värt all min kärlek i världen
To many faces
To many places
To much of everything means nothing
/Jessica

Helgen då vi ska hedra de bortgångna och ägna tid åt de människor som förgyller våra liv här och nu…. Inte så enkelt som det låter alla gånger när livet öppnar dörrar, knackar på och vill in.

Vi var två stormar Som ville storma ut
Ut över landet För att finna jag och du
Ingen natt var så mörk som då
Ingen dag var så ljus
Ingen höst var så skrämmande
Som att våga leva livet ut

Begrav mig inte bland stock och stenar
Begrav mig inte bland grus
Begrav mig där den vita blomman
Just har slagit ut

Vi tog varandras glädje
Och gav varandra sorg
Vi gled på isen Båda åt samma håll
Ingen kyla ville stanna där
Den smälte vår väg
När droppar blir varma
Vet man var leken bär

Begrav mig inte bland stock och stenar
Begrav mig inte bland grus
Begrav mig där den vita blomman
Just har slagit ut

/J

Det kan kännas mörkt, kallt och avskalat. Tomt fruset och ensamt.
Men när natten faller och dagen åter lyser upp och man möts av människor som vågar stanna upp i stunden och fälla tårar, skratta av lust och delta i galenskap då är jag med på livets noter.
När jag också får vara med om reggae gung och trans inspiration i denna sena timma, kan jag inte mer än att vara ödmjuk mot att få finnas till och få delta i dessa mirakliska ting.
Livet svänger och dyker och jag lär mig leva!

“Let rythm take control,
Let jah jah guide your soul,
Equal rights and justice for all”

Peace out/Jessica

Man kan ju inte låta bli att påverkas av de yttre idealen men samtidigt vägrar jag vara en programmerad robot som styrs av exploatering och inmatning. Det kan vara svårt att stå i mot den sönder tjatade bilden ifrån bla reklam och det som format en del av en, utan att man varit medveten om det.
En helt vanlig söndag om man ser till tid och veckodag, men jag har kommit igång med min inre och yttre träning just på denna söndag. Sprungit några steg på bandet, lyft lite vikter och väckt liv i det döda köttet som så mått glömt sin funktion efter allt sittande och knaprande. På väg hem slank karamell kungen ner i väskan och även om det är ett lyckat reklam och söt sug så får det vara så för i kväll. Den var i alla fall ett gott sällskap bredvid den artikel jag läste om kroppsbehåring. Ett ämne som jag finner intressant i nutidens perfektionism, där varje rynka, grop eller hår ska skylas över, tas bort eller fyllas ut.
Jag tycker det är uppfriskande att se en mer blandad bild av människor. Det finns ju trots allt ingen som är den andra lik och det vore ju ett ögas fröjd att få mötas av dessa olikheter på sin färd genom livet.
Jag erkänner med en gång att jag slavar med den där förbaskade rakhyveln som både skär upp och bort. Med det menar jag inte att jag vill ha förslag på bättre rakhyvlar, utan en motreaktion, som tex att man ska slå ett slag för hårigheten nu när vintern ändå är på ingång! Mer buske åt folket helt enkelt! /J

Jag sprang minst sagt på en räv igår, på väg hem ifrån parkeringsplatsen. Han såg lika förvånad ut som jag när han upptäckte att vi var på väg åt samma håll, som att vi nästan tog följe jag och Mickel Räv. Han sprang inte sin väg utan stannade och mumsade på en plastbit som säkert var täckt med gammal föda. Han tittade upp på mig medan jag fumlade med mobilkameran för att fånga detta ögonblick och spatserade så nära som fem meter och nästan blinkade med ena ögat innan han sprang över vägen och försvann med sin tjocka rävsvans. Det enda jag fångade på bilden var något svart som skymtar, om man vet att det är något som ska skymtas…. Men om man som jag är van vid skuttande harar och flängande ekorrar var detta ett härligt möte med Herr eller Fru räv och det verkade som om den inte hade något emot mitt elektroniska fumlande….
Det är skönt att bara låta naturen ta tag i armar och ben, lukt och syn och låta den friska natten vara precis det den är. För vissa vardagsmat men för mig ett lugnande rus….
En hälsning ifrån Norr, God night!

Hur börjar man ett sådant här inlägg, efter fyra års väntan och tro på en förändring, som kan föra oss alla framåt i tiden… I stället känns främlingsfientligheten alldeles för nära.
Ligger idag sjuk och febrig efter nattens omgång och det gör det än mer plågsamt och återkommande att tänka på det val vi svenskar gjorde eller inte gjorde… En del valde ju faktiskt att avstå…. Orkar inte ens ta upp det…
Reaktionerna är många, en del skrämda och förvånade andra mer uppenbara och tydliga. Jag har nog själv varit en av dem som haft skygglapparna på och inte riktigt velat sätta mig in i vad SD står för utan gått på lösa rykten som säger att de inte alls står för någon hets mot folkgrupp och tänkt att en demokrati är ju ändå just det, en demokrati och att alla har rätt till sin egen åsikt. Allt blev om ens mycket tydligare för mig när deras reklamfilm slogs upp på nätet och i tv rutan och den ensamma damen fick “kämpa” mot kvinnorna i burka. Vart ligger logiken i den, är det gamlingarna mot invandrarna nu eller… Det första riktiga uttalande ifrån deras partiledare Åkesson hörde jag först igår efter att det framgått att de kommit in i riksdagen. Den första -stoppa den utomeuropeiska invandringen- sa allt. Sen utbröt samma läten som huliganerna gör under en fotbollsmatch och de pressfolk som för övrigt var fler än representanterna ifrån SD höll sig väl framme och fotade detta misslyckade spektakel. Ok Sverige, är det en sådan ledare vi vill ska företräda vår invandringspolitik. Det har blivit den vanliga Svenssons tal att -Ta inte hit fler än vi kan ta hand om och- De bara förstör och kostar pengar.
I allt detta glöms så mycket annat bort. Visst Sverige har haft det tufft i några år nu med arbetslöshet och nedläggning med människor som sparkas ut ur köer och system. Men är det då vi ska börja snegla på de andra vid sidan av, vad har dom som inte vi har, istället för att se hur det har kunnat bli så här. Ett allt hårdare och stramare samhälle har drivit olikheterna ifrån varandra i stället för mot varandra. Idag vill alla leka roomservice och resa långväga även om alla inte har de resurserna. Vi vill värna om varandra i skolan och på gruppboenden men vem är beredd att börja i den änden. Nej då lägger vi fokus på det enklaste som i detta fall är hat och förakt. Vem ska öppna upp för ett friare samhälle där det är ok att jobba hel eller deltid, är du sjuk och mist din arbetsförmåga ska det finnas stöd men inget tvång till arbete. Alla människor föds med olika vingar och det gäller att se det fina i varje enskilt vingslag. Tänk om vi kunde börja med att ta till vara på de som kommer hit och ge dem det arbete de faktiskt har utbildning för till att börja med. Verkar vara alltför många svenskar som inte deltog under historia lektionen…. Sen undrar vi varför folk slår ner varandra på gator och bränner ner områden när fientligheten finns i var mans/kvinnas garderob. Trodde det skulle finnas tid att pusta ut, men det är bara att fortsätta kampen!

Tillbaka till mitt nya vardagskliv längs höga kusten.
Det kan vara ett balansfel eller sömnbrist som jag om några minuter ska åtgärda genom att breda ut mig på madrassen. Det har varit två härliga veckor som jag i helgen ska smälta ner till en massa som jag förhoppningsvis kommer ha användning av. Sen ska det bli massor av valprat och röstning. Såg en intressant dokumentär om stress och babianer och hur de påverkas av tex hierarki i flocken. En kort sammanfattning av mig- Det visade sig att när flocken drabbades av sjukdom hade de mest aggressiva och dominanta hannarna dött och de nya hanarna som anlände till flocken fick anpassa sig till det nya bemötandet i flocken som bla var putsning av varandras pälsar. Stress faktorn i flocken gick pga av detta ner och det som från början verkade som en katastrof hade istället stärkt djurens hälsa. Kanske finns en del för våra kära politiker och oss andra dödliga att ta fasta på, lite mindre klass skillnader och mer gemenskap, som är lätt att uttala men svårare att leva efter. Sen var det en hel massa annat nyttigt jag missade i programmet då jag var trött av egen stress och somnade… I kväll satte jag mig för första gången på länge med min gitarr och skrev lite nytt och min själ fick en stunds ro… Godnatt till er!

Sista dagen i denna rusande stad. För det är precis så det känns, stadspulsen går det inte att ta fel på men min egen puls har ännu inte anpassat sig till det vardagliga springet som snabbt infinner sig i den rullande trappan. Jag hinner precis kliva på innan det är någon som distinkt vill förbi på min vänstra sida och det är inte gud fader den allsmäktige, utan stockholmarens bestämda rytm som är svår att missa när man är den som dansar baktakt och fumlar med kort och steg.
Men jag trivs ändå som en fisk och skulle väl kunna tänka mig en våning i närheten av allt det där lite trånga hestiga, men någonstans ett helt vanligt hjärta.
Så med det tackar jag för mig härifrån, då det i morgon går buss tillbaks till vildmark och höga kustar och jag ska börja lyssna på ljus och ljudspår i från de 10 spår som så småningom kommer att utgöra plattan.
/J

Ny dag och morgon och denna vecka kommer fortsätta i kontaktnätets tecken. En masssa bolag, förlag och låtskrivare ska ge sin syn och input för oss nya musikmakare som gett oss in i denna värld. Det är många som kan och det är många som vill och det är ingen idé att spara på krutet är väl ungefär det jag har med mig efter första dagen. I morgon blir det stim möte och yttterligare bolag, hjärnan behöver en liten paus, så nu blir det till att greppa gitarren och göra det jag gillar mest för en stund…. Peace and love/J
Just det, glöm för tusan inte att rösta!!!